Klassisk melodram om ett av vår kulturs stora bekymmer: Vad göra med föräldrarna när de blir gamla? Påminner tematiskt om Ozus Föräldrarna, men stöpt i tidsenlig Hollywoodmall och alltså utan det mesta i form av intressant formalism. Inte min genre egentligen, då det ofta tenderar att bli på tok för genomskinligt sliskigt och sentimentalt, men den här fungerar faktiskt ganska bra. Filmen är fint berättad med bra skådespelare, och slår ut som en vacker blomma sista halvtimmen. Rörande om en tid i livet som sällan får något utrymme i populärfiktionen. (Underbara bakprojektionssekvenser i promenadscenen, förresten)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar