"En gosekanin att älska eller hata". Den som förmår hata den där fullkomligt fantastiska kaninen måste verkligen sakna varje tillstymmelse till själ. Här har vi ett typexempel på väl använda skattepengar!
Luleå Art Biennal däremot, med sin djärva satsning på bland annat gymnasial pubertetssurrealism som var förlegad redan på 20-talet, där kan vi snacka HAT.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar