Jag bestämde mig för ett tag sedan för att blindköpa en prenumeration på nystartade speltidningen Fienden, mest för att stödja initiativet. Det är länge sedan jag spelade tv-spel aktivt, ärligt talat känner jag mig rätt så ute ur hela svängen, men när en tidskrift uttryckligen hävdar sig ha ambitionen att fungera som en motvikt till den patetiska etablerade "speljournalistiken" (ordet "journalistik" används här i sin allra lösaste bemärkelse, och är egentligen direkt utbytbart mot ordet "reklam"), kan man inte annat än ställa sig upp och applådera*. Och så namnet då - Fienden - hur hårt är inte det? Smågrabbarna verkar åtminstone ha rätt inställning.
Så för några veckor sedan damp första numret ner i lådan, en ganska läcker volym faktiskt, och nu har jag (och Arvid som synes) hunnit toalettläsa det mesta. Kvaliteten på det skrivna materialet är lite blandad - ibland tveksamma ämnesval, högtravande och fjunigt språkbruk - men på det stora hela är det faktiskt ovanligt välskrivet, bra researchat och relevant. Ser fram emot kommande nummer, då de förhoppningsvis haft tid på sig att stryka ut några av vecken. Har man det minsta lilla spelintresse tycker jag faktiskt att man bör fundera på att stödja Fienden, som en principgrej om inte annat. Detta göres enklast här.
*Sedan kan man väl ifrågasätta om tv-spel som kulturyttring verkligen är så värdefull att den förtjänar att skrivas om på ett seriösare sätt. Kanske är det tvärtom så att spelmediet har den journalistisk det förtjänar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar