En originell och grotesk liten film. Första fyrtiofem minuterna eller så är bäst. Bubbys och moderns tillvaro skildras mardrömslikt, obarmhärtigt, med kompakt snuskighet och imponerande känsla för det opassande. Sedan genomgår filmen ett tonartsskifte, och emotionellt hänger jag väl kanske inte riktigt med i alla turer. Det blir liksom mer episodiskt och flamsigt, och somligt är bättre och roligare än annat. Men i stort sett håller filmen ändå ihop. Framåt slutet presenteras så plötsligt en kärlekshistoria, som i mångt och mycket känns både påklistrad och seg. Jag förstår att ambitionen med Bad Boy Bubby säkerligen varit att göra en "konstnärlig" film som låtsas vara exploitation, men jag är inte helt övertygad om att det faktiskt finns en genomtänkt idé i grunden. Den spretar helt enkelt för mycket åt olika håll. Men visst, den är vidrig, rolig och speciell. Något av en oslipad diamant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar