Heroiska krigare och ädla prinsessor möter flygande demonhuvud, jättespindlar, monstertjurar och trollkarlar i den här filmatiseringen av en gammal japansk legend. Tänk samurajfilm möter kaiju. Charmiga specialeffekter, påkostade kulissbyggen och snygg scenografi och kostym, som vanligt i jidaigeki från den här tiden. Det är tråkigt att den är lite för lång och långsam för sitt eget bästa och att regin är rätt oinspirerad. Tokuzô Tanaka, som nog är mest känd för att ha regisserat flera delar av Zatoichi-sagan, var ingen Kobayashi eller Kurosawa, och The Demon of Mount Oe står mest och trampar vatten under delar av filmen. Tyvärr, för konceptet är det inget fel på. Med en mer dynamisk regi eller alternativt en kortare speltid hade det här kunnat bli riktigt bra.
Besked.
SvaraRaderaJe, jag läste i Aftonbladet att de skrivit kontrakt på två säsonger till för att avsluta serien, och att skaparen kommer att fortsätta ha full kreativ kontroll. Godheten segrar igen!
SvaraRadera