DVD-bekymmer

För några dagar sedan slog det mig plötsligt att jag kanske borde börja avveckla DVD-samlingen. Inte för att det är platskrävande eller för att jag förlorat intresset, eller ens för att det är dyrt, utan för att jag insett att DVD-skivor faktiskt har en ganska begränsad livslängd. Ingen vet riktigt hur länge genomsnittsskivan håller, men det har redan börjat dyka upp rapporter om problem med skivor från sent 90- och tidigt 2000-tal. Detta kombinerat med CD- och LD-teknologiernas tillkortakommanden (notera att DVD sägs ha en beräknat kortare livslängd än båda de formaten), skvallrar om att det nog bara är en tidsfråga innan undergången är här. Men vad gör jag då åt det här bekymmersamma bryderiet? Det vettigaste jag kan komma på i dagsläget är att helt sonika rippa samtliga filmer till datorn och förvara filerna på externa hårddiskar. Sedan kan jag antingen spara själva de fysiska filmutgåvorna och bränna nya skivor om någon skulle sluta fungera, eller sälja filmerna och få tillbaka hyfsat mycket av de pengar jag lagt ner (mellan 50-70% gissar jag att jag nog skulle kunna få, att döma av den generella Tradera-prisbilden. En klar fördel med att ha mycket importfilm kontra inhemska utgåvor, vilka ju för det allra gör mer nytta som glasunderlägg än auktionsobjekt). Problemet är bara att de volymer det handlar om gör hela företaget ganska vansinnigt.

Jag har kanske 750 st. DVD-filmer. En betydande andel av dessa är utgåvor med 2 eller fler skivor, så en försiktigt uppskattning av hur många skivor det totalt rör sig om är någonstans i storleksordningen 1200 stycken. Uppskattningsvis, och jag famlar möjligen lite i mörkret här men okej, kanske snittstorleken per fullrippad skiva är runt 6 GB. Och 1200 st. x 6 GB = alltså en total storlek på 7200 GB för samtliga skivor. Den externa standardhårddisken ligger väl idag på en 1 TB, vilket (om min disk är något att gå efter) motsvarar runt 930 GB. Det betyder att det vid lagringen av filmsamlingen skulle krävas hela 8 externa hårddiskar á 1 TB styck! Vilket innebär, om priset inte sjunkit dramatiskt sedan jag köpte min i somras, en kostnad på runt 8 lakan bara för själva lagringen av filerna. Svindlande. Nästan lika illa är det med tiden som skulle krävas för projektet. Jag testade rippa en film till datorn (Django, händelsevis, varför det nu skulle ha någon betydelse) och det tog runt 15 minuter. Kalkylerar man in (fy fan vad autistiskt det här låter förresten, jag inser ju det) ett par minuter för att hämta filmen och köra in den i datorn och diverse andra små tidsstjälande aktiviteter (göra en macka [2 min.], toalettbestyr [1 - 6 min.], runka [1 min, kanske upp till 2 om man är riktigt inspirerad någon dag]) kanske vi kan tänkas snitta på 17 minuter per skiva. Och vad blir då detta i slutändan? Jo, 17 minuter gånger 1200 skivor är lika med totalt 20 400 minuter. 20 400 minuter motsvarar i sin tur, håll i hatten nu, 340 timmar! 14 tjugofyratimmarsdygn! 42,5 åttatimmarsarbetsdagar! Vad fan?!

Så, mångtusenhövdade fanskara, vad skulle ni ha gjort? Finns det större externa hårddiskar till en rimlig peng på horisonten? Kan man motivera tidsaspekten? Är det moraliskt korrekt att hyra en slav för ändamålet (och om svaret är nej, när fan är det i så fall det egentligen?)?