tisdag 17 augusti 2010

The Devils (Ken Russel, 1971)



Om Jodorowsky skulle ragga upp Dreyers En kvinnas martyrium för en het trekant med Fellini, skulle någonting liknande det här kunna bli avkomman. En sådan vacker, bisarr och stark film att man blir alldeles knäsvag! Dagens, nej veckans, nej årets filmtips!



Om det finns någon film som verkligen bönar och ber om en fin bluray i rätt aspect ratio, restaurerad, oklippt med den bortplockade så kallade Rape of Christ-sekvensen (5 min. och 37 sek. in i videon börjar den) intakt och fullmatad med extramaterial, så är det den här. Tyvärr skäms Warner Brothers så mycket över The Devils att det aldrig kommer att hända. Istället får man antingen hålla till godo med en bootleg med riktigt dålig bildkvalitet (sourcad från en VHS) och i bildformatet 1.85:1 istället för det korrekta 2.35:1 (gör MYCKET för att förstöra de underbara bildkompositionerna i den här filmen!), och kompletterad med sekvensen ur ovan länkade dokumentär, eller en version WB av misstag släppte på iTunes för ett tag sedan. Den drogs in illa kvickt, men cirkulerar så klart på andra ställen. Bilden på iTunes-versionen verkar vara hyfsat fin (men ganska långt under DVD-kvalla så klart), och framför allt är den i OAR, men sekvensen där nunnorna våldför sig på Kristus står ingenstans att finna. Och det är så klart trist, även om man kan trösta sig med att filmen nog aldrig innehöll sekvensen när den gick på bio heller.



Okej'rå, jag har inte skrivit något om själva filmen egentligen. Men den är jävligt bra! Den handlar om en reformvänlig katolsk präst i Frankrike på typ 1600-talet, som kyrkan, med politiska motiv i bakgrunden, vill få dömd för kätteri. För att lyckas med detta använder de sig av nunnorna i ett lokalt kloster, vilka i sexuell hysteri, drivna av den religiösa driftsförnekelsens självhat, gladeligen hörsammar hoten om våld, blir besatta av Satan och anklagar prästen för att ta med dem till Blåkulla, där han tvingar dem att kyssa Djävulens testiklar och liknande. Det här berättas på ett ypperligt surrealiskt och kraftfullt vis av Ken Russel, som stiliserar allt från skådespel till scenbyggen, musik, kostymer och övergripande visuell estetik, tills det som återstår är en hallucinatorisk och febrig resa ner i religiös galenskap och sexuell extas.



En film att älska!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar