måndag 29 augusti 2011
fredag 26 augusti 2011
Twittershitter
Moi på er! Nu när jag fått en ny mobbe av min fina mamma, försöker jag börja använda Twitter. Ni hittar mig här. Hej då!
torsdag 25 augusti 2011
fredag 19 augusti 2011
Vila i frid, Gualtiero Jacopetti (1919-2011)
Jacopetti revolutionerade dokumentärfilmen med Mondo Cane 1962, och samregisserade sedan ytterligare fem filmer med sin vapendragare Franco Prosperi:
Women of the World (1963)
Mondo Cane 2 (1963)
Africa addio (1966)
Farewell Uncle Tom (1971)
Mondo Candido (1975)
Ännu ett stort namn i den italienska exploitationfilmen har gått ur tiden.
torsdag 18 augusti 2011
fredag 12 augusti 2011
Camera Obscuras senaste släpp
Det första DVD-släppet av den här Candide-filmatiseringen, den dynamiska duon Prosperi & Jacopettis sista samarbete. Ser helt briljant ut. 260:- plus frakt känns lite dyrt just nu, men jävlar när lönen kommer!
torsdag 11 augusti 2011
Snabbisar
Bambi (Hand, 1942) - Ta mig tusan den nästa bästa Disney-filmen efter Pinocchio! Lite av en överraskning eftersom jag kom ihåg den som ganska meh. 5/5
Mad Detective (To & Ka-fai, 2007) - Nja, inte så imponerande. Huvudkaraktären är intressant, grejen med att han kan se andras personligheter faktiskt ganska kul, men grundhistorien är tråkig och utförandet rätt slätstruket. 2/5
Prinsessan & Grodan (Clements & Musker, 2009) - Åtminstone delvis kan det här sägas vara Disney-studions återkomst på planen, om man med det åsyftar en återgång från datoranimation till tecknad film med handanimerade karaktärer. Men jämför man med Studio Ghiblis senare alster, Ponyo specifikt, känns det lite tveksamt om de någonsin kommer att komma ikapp japanerna igen. Trivsam, klassisk Disney, med på tok för många sångnummer. 3/5
Armadillo (Metz Pedersen, 2010) - Oj, vilken stark film. Så här nära krigets fasor tror jag aldrig att dokumentärfilmen tagit oss förr. 4/5
The Tourist (Henckel von Donnersmarck, 2010) - Skräpfilm med oinspirerade Depp och Jolie, som ser ut som att de gjutits i plast och spelar som vore de tillverkade av trä. Dessutom med fumlig regi som helt skjuter utanför mål. 1/5
Valhalla Rising (Winding Refn, 2009) - Jag gillar verkligen den här filmens ton, och länge tänker jag att den förmodligen är den bästa vikingafilmen som gjorts efter Korpen flyger. Men halvvägs in tappar filmen helt sitt momentum och flummar loss i långa och tråkiga hallucinationsartade sekvenser i vilka inget egentligen händer. Bortkastat! 2/5
Det brinner, min sköna! (Forman, 1967) - Underfundigt roligt, om än gubbigt, om en brandmansfest som går fel. Stabilt, men jag hade högre förväntningar på denna, en av Formans mest omtyckta Tjeckoslovakiska filmer. 3/5
F for Fake (Welles, 1974) - Welles omformar dokumentärfilmen i denna nydanande film, vars tema behandlar konsten och har många beröringspunkter med regissörens eget liv och karriär. Rapp, snabb och kul. 4/5
En liten film om konsten att döda (Kieslowski, 1988) - Svart och skoningslöst om mord - medborgare som dödar varandra och påföljande statliga vedergällningsmord - med ett smutsigt, grått och deprimerande Polen som bakgrund. Bra, i synnerhet det groteskt och realistiskt skildrade mordet på taxichauffören, men kanske ändå väl minimalistiskt på handlingsplanet. Min första Kieslowski, och visst vill jag se mer. 3/5
Paranoiac! (Francis, 1963) - Relativt okänd Hammer-skräckis med en strålande Oliver Reed i en av huvudrollerna. Spännande, men stundom känns det ändå som att man kastar bort många möjligheter till att göra en än mer stämningsfylld film, och det blir lite spretigt med alla vändingar i handlingen. 3/5
Cruising (Friedkin, 1980) - Mörk och skitig polisfilm med en Al Pacino i högform som polisen som infiltrerar New Yorks läderbögsscen för att fånga en mördare. Inte alls utan sina dramaturgiska problem, men trots det en underskattad pärla. Om bara omdömeslösa gubben Friedkin kunde låta sina gamla filmer vara ifred någon gång, och skippa alla så kallade "förbättringar" och tillägg, så kanske vi kan få Cruising i originalutförande på DVD i framtiden. 4/5
Hardcore (Schrader, 1978) - En djupt troende företagsledares dotter försvinner under en resa till Kalifornien, och pappan tvingas bege sig ner i porrträsket för att finna henne. Lite som en proto-8 mm (filmen med Nicholas Cage, ni vet). Kompetent regisserad av Paul Schrader, som mest är känd för sitt manus till Taxi Driver, men filmen har tyvärr förlorat lite av de chockerande och otäcka kvaliteter som 70-talsåskådaren säkerligen upplevde. 3/5
Miss Kicki (Liu, 2009) - Åh så synd att den här understatade och subtilt spelade filmen faller ihop i slutet. Fram tills dess var den verkligen en riktig liten pärla. 3/5
Syskonbädd 1782 (Sjöman, 1966) - Sjöman tacklar ämnet incest med allvar och seriositet, utan den sensationalism man kanske annars hade kunnat vänta sig. Påkostat kostymdrama med fantastiska skådisar - Per Oscarsson, Bibi Andersson, Gunnar Björnstrand och Jarl Kulle - på toppen av sina förmågor. Utsökt! 4/5
Mad Detective (To & Ka-fai, 2007) - Nja, inte så imponerande. Huvudkaraktären är intressant, grejen med att han kan se andras personligheter faktiskt ganska kul, men grundhistorien är tråkig och utförandet rätt slätstruket. 2/5
Prinsessan & Grodan (Clements & Musker, 2009) - Åtminstone delvis kan det här sägas vara Disney-studions återkomst på planen, om man med det åsyftar en återgång från datoranimation till tecknad film med handanimerade karaktärer. Men jämför man med Studio Ghiblis senare alster, Ponyo specifikt, känns det lite tveksamt om de någonsin kommer att komma ikapp japanerna igen. Trivsam, klassisk Disney, med på tok för många sångnummer. 3/5
Armadillo (Metz Pedersen, 2010) - Oj, vilken stark film. Så här nära krigets fasor tror jag aldrig att dokumentärfilmen tagit oss förr. 4/5
The Tourist (Henckel von Donnersmarck, 2010) - Skräpfilm med oinspirerade Depp och Jolie, som ser ut som att de gjutits i plast och spelar som vore de tillverkade av trä. Dessutom med fumlig regi som helt skjuter utanför mål. 1/5
Valhalla Rising (Winding Refn, 2009) - Jag gillar verkligen den här filmens ton, och länge tänker jag att den förmodligen är den bästa vikingafilmen som gjorts efter Korpen flyger. Men halvvägs in tappar filmen helt sitt momentum och flummar loss i långa och tråkiga hallucinationsartade sekvenser i vilka inget egentligen händer. Bortkastat! 2/5
Det brinner, min sköna! (Forman, 1967) - Underfundigt roligt, om än gubbigt, om en brandmansfest som går fel. Stabilt, men jag hade högre förväntningar på denna, en av Formans mest omtyckta Tjeckoslovakiska filmer. 3/5
F for Fake (Welles, 1974) - Welles omformar dokumentärfilmen i denna nydanande film, vars tema behandlar konsten och har många beröringspunkter med regissörens eget liv och karriär. Rapp, snabb och kul. 4/5
En liten film om konsten att döda (Kieslowski, 1988) - Svart och skoningslöst om mord - medborgare som dödar varandra och påföljande statliga vedergällningsmord - med ett smutsigt, grått och deprimerande Polen som bakgrund. Bra, i synnerhet det groteskt och realistiskt skildrade mordet på taxichauffören, men kanske ändå väl minimalistiskt på handlingsplanet. Min första Kieslowski, och visst vill jag se mer. 3/5
Paranoiac! (Francis, 1963) - Relativt okänd Hammer-skräckis med en strålande Oliver Reed i en av huvudrollerna. Spännande, men stundom känns det ändå som att man kastar bort många möjligheter till att göra en än mer stämningsfylld film, och det blir lite spretigt med alla vändingar i handlingen. 3/5
Cruising (Friedkin, 1980) - Mörk och skitig polisfilm med en Al Pacino i högform som polisen som infiltrerar New Yorks läderbögsscen för att fånga en mördare. Inte alls utan sina dramaturgiska problem, men trots det en underskattad pärla. Om bara omdömeslösa gubben Friedkin kunde låta sina gamla filmer vara ifred någon gång, och skippa alla så kallade "förbättringar" och tillägg, så kanske vi kan få Cruising i originalutförande på DVD i framtiden. 4/5
Hardcore (Schrader, 1978) - En djupt troende företagsledares dotter försvinner under en resa till Kalifornien, och pappan tvingas bege sig ner i porrträsket för att finna henne. Lite som en proto-8 mm (filmen med Nicholas Cage, ni vet). Kompetent regisserad av Paul Schrader, som mest är känd för sitt manus till Taxi Driver, men filmen har tyvärr förlorat lite av de chockerande och otäcka kvaliteter som 70-talsåskådaren säkerligen upplevde. 3/5
Miss Kicki (Liu, 2009) - Åh så synd att den här understatade och subtilt spelade filmen faller ihop i slutet. Fram tills dess var den verkligen en riktig liten pärla. 3/5
Syskonbädd 1782 (Sjöman, 1966) - Sjöman tacklar ämnet incest med allvar och seriositet, utan den sensationalism man kanske annars hade kunnat vänta sig. Påkostat kostymdrama med fantastiska skådisar - Per Oscarsson, Bibi Andersson, Gunnar Björnstrand och Jarl Kulle - på toppen av sina förmågor. Utsökt! 4/5
onsdag 10 augusti 2011
Arrow knullar upp
Arrows blurayrelease av The Beyond har verkligen varit ett sagolikt klanteri av enorma proportioner. Tidiga recensioner avslöjade att inledningsscenerna, som ska vara sepiatonade, var svart-vita på blurayen. Dessutom lagrades filmen på en 25GB-skiva istället för den 50GB-skiva som omslaget utlovade, vilket medförde att filmen presenterades i en mer komprimerad och sämre version än vad som utannonserats. Arrow lovade att fixa till felen, men trots att allt detta uppdagades långt innan släppdatumet var det ändå den nerfade utgåvan av filmen som letade sig ut till butikerna. Bolaget var snabba med att tillkännage ett generöst utbytesprogram, där alla som köpte den felaktiga versionen av filmen (hela första tryckningen, förmodligen en ansenlig mängd filmer) skulle få en korrigerad skiva skickad till sig utan kostnad. Så långt allt väl.
Så för någon dag sedan gick Arrow ut med att utbytesprogrammet plötsligt upphört och att alla som hädanefter köper filmen och får den dåliga versionen, i stort sett är fuckade och får skylla sig själv. Detta trots att det sannolik ännu inte dykt upp några korrigerade ex på butikshyllorna.
Oacceptabelt, Arrow! Jag kommer inte att ta i ert The Beyond-släpp med skyddshandskar ens. Gör om, gör rätt, och när ni ändå är i farten kan ni ju även passa på att mastra om filmen, gärna utan att skruva upp DNR-ratten till 11 den här gången.
torsdag 4 augusti 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
